"Slutet" närmar sig ...

Jag har tillsammans med min studiekamrat lämnat in vår gemensamma projektplan. Vi är näturligtvis förberedda med att få revidera denna, men det är ändå skönt att närma sig "slutet". Detta "slut" kan också ses som en början, det vill säga en början att försöka "flyga" själv bland alla IKT-verktyg som pedagogskt stöd i vår undervisning på en högskola. Jag har under studietiden gjort många iakktagelser, men framförallt fastnat i reflektionen över hur svårt det är att finna tillförlitlig information på Internet. Detta är något som jag upplever att våra studenter också tycker. Fakta eller information som hittas via internet antas vara korrekt om sidan ser någonlunda professionell ut. Gång på gång upptäcker jag detta i studenternas arbeten, detta till trots all undervisning som ges kring källkritik. Digital kompetens och lärande belyser bland annat källkritik och informationssökning och lärorika övningar finns i detta. Vikten av att kunna söka information och värdera trovärdigheten i den fakta man funnit är oerhört viktigt men också svårt. Vad är er erfarenhet av studenters/elevers kunskap gällande källkritik? Klarar de av att se skillnaden mellan fakta och fakta, och vilken fakta man kan förlita sig på? Men också vilken fakta man inte kan lita på och hur man ska förhålla sig till den?

Tankar kring en lärplattforms "liv och lustar"

Ständigt får skolan klagomål från studenterna kring uppbyggnaden av vår lärplattform. Vi använder oss av Ping-Pong. Studenterna anser att det är svårt att hitta i den. Känner ni igen detta klagomål? Det finns många fördelar med denna lärplattform som är en webbaserad undervisningsmiljö som möjliggör att studenter och lärare kan kommunicera och dela material med varandra. Studenterna ges genom detta en bättre förutsättning och möjlighet till att delta på samma villkor (Alley (2004. En bra uppbyggd lärplattformen kan hjälpa till att göra studierna mer effektiva men det är inte den perfekta lösningen för alla. ”It should be reminded that it is the use of technology rather than technology itself that is of importance. How people learn can never be reduced to a specific technology or method.” (Hrastinski, s 37, 2007) Det gäller att tänka till vid uppbyggnaden av en lärplattform så att studenterna får på ett enkelt och överskådligt sätt de förutsättningar som behövs för att klara sig genom alla studieåren vid högskolan. Därför tycker jag att vi ständigt, tillsammans med Ping-Pong, försöker att arbeta med att tydliggöra plattformens uppbyggnad/struktur. För en del studenter, tror jag, kan också plattformen i sig ställa till det eftersom de inte riktigt behärskar verktyget. Och det tror jag personligen kan vara orsaken till till studenternas klagan ... Vad har ni för erfarenhet kring detta? REFERENSER Ally, M. (2004). Foundations of educational theory for online learning. I: Theory and Practice of Online Learning. Athabasca University. Hrastinski, S. (2007). Participating in Synchronous Online Education. Lunds Universitet.

Var det verkligen "bättre förr" ...?

Fler och fler mänskliga relationer förmedlas numera via datorer. Frågan är om vi förstår konsekvensen av vad datorerna gör inom de sociala nätverken? Vad händer med oss när vi ”umgås” och ”träffas” via datorer och mobiler? Vem är din vän på nätet? Och hur vet vi att det verkligen är en ”vän”? Förändras vår identitet när vi behöver ”pyssla” med om den på Internet? Detta är något jag brukar fundera över ibland när jag runt omkring mig iakttar allt Twittrande, Facebookande och så vidare … Enligt Winter och Johansson i sin bok Digitalis filosofi, människor, modeller och maskiner (2009), har vi inte någon medveten uppfattning om hur vi skapar och upprätthåller relationer utan datorer. De menar att relationer är något som växer fram i sociala sammanhang under vår uppväxt. Därför är det också svårt att sätta fingret på vad som är den stora skill¬naden mellan kommunikation och relationer som vi är vana vid från den ”verkliga världen”, och de relationer som mer och mer skapas och upprätthålls genom elektronisk post, sms och övriga nätgemenskaper. Vi är ju vana vid att vänskap kommer till som en pro¬dukt av det vi gör med varandra genom lek, samarbete och/eller släktrelationer. Men var det egentligen de ofysiska relationerna vi människor var ute efter då alla nätverkssytem skapades? Vad tror ni? Hur låter era tankegångar kring allt detta? Var det ”bättre förr”? Referens: Winter,S., & Johansson, P. (2009). Digitalis filosofi: människor, modeller och maskiner. Hämtad den 16 januari 2012 från: http://www.iis.se/docs/digitalis_filosofi_web.pdf.

Projektarbetet fortgår i det "tysta"

Kursens alla moment fram till projektarbetet var snabbt avklarade. Och alla moment var intressanta och lärorika men också inspirerande. Detta resulterade i blogginlägg både till höger och vänster. När det gäller projektarbetet och dess fortskridande blev det stopp ... Ja, helt stopp är det naturligtvis inte för här kommer ju ett nytt inlägg. Men all energi går till projektet och att få det att fortskrida och till slut genomföra. Det tar tid att planera och få ihop allt! Teknik och pedagogik ska överensstämma i detta projekt, vilket jag kan i boken "Education for a digital world", kapitel 9, läsa är viktigt. Författaren Lamropoulos menar att fokus har tidigare legat på de tekniska aspekter än de pedagogiska när det gäller e-learning. Ska man få med studenterna på "tåget" får inte de pedagogiska kunskaper försvinna bland all ny teknik. Vad tror ni andra om detta? Håller ni med? Vilka erfarenheter har ni med att planera för en ny kurs med en ny teknik?

Gammalt tänk om nytänkande :-)

Enligt Humlebo, i skriftserien Unga nätkulturer, är bloggen är ett ypperligt pedagogiskt hjälpmedel. Han menar att vi ska låta eleverna få makten över lärandet genom bloggar och själva få söka och brottas med kunskapens språk och vägar (Johansson, Lindblom, & Rask, 2007). Detta tänk i sig är väl inget nytt för oss lärare som använt ett problembaserat lärande (PBL) som pedagogiskt verktyg. Det ”nya” i den så kallade ”kråksången” är att för många pedagoger dax att sluta se Internet som ett hot och börja se det som en möjlighet. En möjlighet för information, möten, kunskapsutbyte, debatt och för en levande demokrati. På Internet får alla en chans att göra sin röst hörd, och många tar den chansen. Särskilt de unga, enligt Lindqvist och Thorslund (2008). Även om vi vill eller inte så lever vi i en ny tid där ”samspelet mellan teknisk utveckling och annan samhällsförändring har fört oss in i ett nytt historiskt skede.” Förändringar idag går unikt fort, vilket innebär att vi måste ”lära om och lära nytt” för att möta tidens gång och krav. Vi måste ompröva vårt traditionella tänkande och vara redo och öppna för att lära oss nya saker (Johansson, Lindblom, & Rask, 2007). Hur tänker ni om ”den nya tiden” enligt Johansson, Lindblom, & Rask,(2007)? Känner ni av detta nytänk? Är det ett nytänk över huvud taget? Är det kanske bara skolans värld som är lite sen i detta tänk, med tanke på utvecklingen i övriga samhället?

Bloggars användbarhet för reflektion i VFU

När vi reflekterar betrakta vi oss själv utifrån - ett utifrån perspektiv. Reflektionen kan ge oss kännedom om egna attityder, värderingar och känslor. Denna kunskap blir därmed ett hjälpmedel i det praktiska arbetet (Bie, 2009). Reflektion kan också vara ett medel för att utveckla en profession och en brygga mellan våra tidigare erfarenheter och vår vilja att utveckla dessa (Tveiten, 2003). Genom att reflektera blir vår erfarenheter till kunskap och samband mellan orsak och verkan synliga. Detta i sin tur kan leda till ett mer medvetet handlande (Bjørk & Skancke Bjerknes, 2003). Inom sjuksköterskeprogrammet är reflektion en erkänd och välanvänd metod för att binda samman teori och praktisk tillämpning. Genom reflektion kan studenten få insikt i de kunskaper han eller hon redan har och vilka kunskaper som behövs för att kunna genomföra en uppgift (Tveiten, 2003). Genom att låta studenter, på VFU, blogga kring sina erfarenheter, upplevelser och nyvunna kunskaper kan vi visa studenterna att de inte är ensamma med deras reflektioner och känslor kring det de varit med om. Studenter och kurledare kan via bloggen därmed mötas för att diskutera, stödja och inspirera varandra i studenternas beskrivna relektioner. Detta som en del i lärandeprocessen. Vad tror ni andra om detta? Vad är er erfarenhet kring en reflektionsblogg , som naturligtvis är slutet inom en kurs. Kan det vara ett användbart pedagogiskt verktyg?

Att nyttja kurskamrater

Vilka fantastiska tips vi får av varandras bloggar!!! Dom är ju som en kurs i sig :-) Vissa bloggar är naturligtvis mer informativa och inspirerande än andra. Ett exempel på en informativa och inspirerande blogg är Peter Ellwes blogg (se "Ellwe.se"). Vill ni lära er något nytt och samtidigt bli inspirerade? JA, då är mitt hetaste tips att gå in på Ellwes sajt. Exempelvis så fick jag idag lära mig om TEDuducation: TEDucation är en videosajt som enligt Ellwe innehåller inspirerande och engagerande föreläsningar. TEDucation innehåller cirka 50 föreläsningar på mellan 4-20 minuter. Temat är utbildning, inspiration och pedagogik. Sajten är naturligtvis skapad för att spridas och delas, vilket jag genom Ellwe hjälper till med nu. Prova får ni se, ni har inget att förlora :-) Har ni några andra förslag på användbara sajter liknande TEDucation som ni vill dela med er? // en inspirerad Margareta