Gammalt tänk om nytänkande :-)

Enligt Humlebo, i skriftserien Unga nätkulturer, är bloggen är ett ypperligt pedagogiskt hjälpmedel. Han menar att vi ska låta eleverna få makten över lärandet genom bloggar och själva få söka och brottas med kunskapens språk och vägar (Johansson, Lindblom, & Rask, 2007). Detta tänk i sig är väl inget nytt för oss lärare som använt ett problembaserat lärande (PBL) som pedagogiskt verktyg. Det ”nya” i den så kallade ”kråksången” är att för många pedagoger dax att sluta se Internet som ett hot och börja se det som en möjlighet. En möjlighet för information, möten, kunskapsutbyte, debatt och för en levande demokrati. På Internet får alla en chans att göra sin röst hörd, och många tar den chansen. Särskilt de unga, enligt Lindqvist och Thorslund (2008). Även om vi vill eller inte så lever vi i en ny tid där ”samspelet mellan teknisk utveckling och annan samhällsförändring har fört oss in i ett nytt historiskt skede.” Förändringar idag går unikt fort, vilket innebär att vi måste ”lära om och lära nytt” för att möta tidens gång och krav. Vi måste ompröva vårt traditionella tänkande och vara redo och öppna för att lära oss nya saker (Johansson, Lindblom, & Rask, 2007). Hur tänker ni om ”den nya tiden” enligt Johansson, Lindblom, & Rask,(2007)? Känner ni av detta nytänk? Är det ett nytänk över huvud taget? Är det kanske bara skolans värld som är lite sen i detta tänk, med tanke på utvecklingen i övriga samhället?