måndag 26 september 2011

Lag och rätt - inte alltid "lätt som en plätt"

Vi lever i en tid av förändring där ny teknik möjliggör snabbare och enklare sätt att söka och ta fram ny kunskap. Richardson & Deutschmann (2009) menar att vi i dag inte längre hämtar färdig kunskapsmassa från fåtal kontrollerade källor utan att vi istället är med och formar den kunskapen som finns på Internet. I mångt och mycket är naturligtvis allt detta bra men som kunskapssökare, i detta fall student, eller kunskapsförmedlare, det vill säga lärare, bör man se upp när det gäller vad, hur och i vilket syfte man inhämtar sin kunskap. Vi tror ofta att allt som ligger på internet är fritt att använda hur som helst. Men då bedrar man sig för det är som en bok, det vill säga att man måste be om tillstånd om man vill använda material i sin undervisning. Samma upphovsrättsliga regler för ett verk lagrat på en server i ett datanät, exempelvis Internet och intranät, som för verk tryckt på papper (Upphovsrättslag (URL),1960:729). Med andra ord gör upphovsrättslagen i princip ingen skillnad mellan olika tekniker som används för att lagra ett verk (Bonus Presskopia, 2009). Därför behöver vi alla som använder Internet på olika sätt åtminstone ha ett hum om de lagar och regler som styr på detta område, vad de handlar om och hur de ska tolkas (Legala handboken, 2004). Lag och rätt på Internet borde inte vara något nytt för läraren på en högskola, utan det borde ingå som en "röd tråd" i lärarens dagliga arbete. Med andra ord så är detta problemområde alldeles nödvändigt att lägga extra vikt vid då man som lärare sitter och skapar nytt undervisningsmaterial. Mer att tänka på är att verk som jag själv har skapat kan jag göra vad jag vill med (Kolla källan, 2010; Legala handboken, 2004; URL, 1960:729). Men är det skapat tillsammans med någon annan kan jag inte använda det utan den andres tillstånd. Jag får använda idéer, ämnen och strukturer så länge jag inte plagierar verket eller delar av det (Kolla källan, 2010; Legala handboken, 2004; URL, 1960:729). Reglerna inom upphovsrätten (URL, 1960:729) ger alltså den kreativa skaparen som i lagen kallas upphovsmän/kvinnor, rätten att bestämma hur deras verk får användas. Detta innebär att en upphovsman ensam kan bestämma om, när eller hur verket ska användas. Denna ensamrätt uppkommer helt automatiskt och utan formaliteter i samma ögonblick som ett verk skapats. Detta innebär att copyrightsymbolen © som ofta används saknar rättslig betydelse i Sverige, vilket jag inte tror att alla känner till eller tänker på. Eller har jag fel? Vad anser ni om detta? Hur gör ni för att skydda era verk/arbetsmaterial som ni lägger på internet/intranät? Är man verkligen helt skyddade under Upphovsrättslagen(1960:729)? Denna fråga med tanke på alla larmrapporter i media om kapade Facebookkonton. Bäst jag sköter mig och lägger till lite referenser till min text :-) REFERENSER Bonus Presskopia - Licensierar kopiering och förvaltar kopiering (2009, 12 maj). Hämtad 22september 2011 från hemsida för Bonus Presskopia: Upphovsrätt och digital teknik: http://www.bonuspresskopia.se/texter/read.php?mid=325 Legala handboken. (2004). Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, Nätuniversitetet. Hämtad 26 september, 2011, från: http://www.anent.se/legalahandboken/legalahandboken.html Richardson, D., & Deutschmann, M. (2009). Framåtblick. I: Nätbaserad utbildning – en introduktion. Hrastinski, S. Lund, Studentlitteratur. Upphovsrättslag (URL) (1960:729) Lag om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar